Begreppet VVS har sitt ursprung här i Sverige från 1900-talets första hälft. Det blev populärt när man behövde ett gemensamt namn för de tekniska system som levererar komfort, hygien och hälsosamma inomhusmiljöer i byggnader. Var och en av bokstäverna–värme (V), ventilation (V) och sanitet (S)–har dock en längre historik än själva förkortningen. Värmesystem, i form av eldstäder och senare centralvärme, har anor från antikens hypokaustsystem. Ventilationstekniken utvecklades under industrialismen när man insåg att frisk luft i fabriker och bostäder var avgörande för att förebygga sjukdomar. Sanitetssystem, i betydelsen hantering av avloppsvatten och dricksvatten, har funnits sedan forna civilisationer som Indus- och Romarriket, men modern sanitet tog verklig fart på 1800-talet när vetenskapliga samband mellan smutsigt vatten och epidemiska sjukdomar blev kända. I denna intressanta artikel tar vi reda på mer kring vad både värme, ventilation och framförallt sanitet betyder inom modern VVS, samt spårar in litegrann på närliggande områden och vattenkvalitet. Häng med oss vettja!
Vad menas med VVS?
VVS står för värme, ventilation och sanitet, ett samlat begrepp för de tekniska system som ser till att en byggnad får effektiv uppvärmning, god luftomsättning och säkra vatten- och avloppslösningar. VVS är centralt för både komfort och hälsa: rätt temperatur inomhus, tillräckligt luftflöde samt hygieniska förhållanden vad gäller vattentillförsel, avlopp och avfallshantering.
Dessa system planeras ofta i ett integrerat perspektiv, då exempelvis ventilationslösningar och värmesystem kan påverka varandra. Ett luftburet värmesystem kan tillföra både värme och frisk luft, medan vattenburna system (radiatorer, golvvärme) samverkar med ventilationssystemet för att hålla en optimal balans av värme och luftfuktighet.
Begreppet VVS feltolkas allt som oftast
En vanlig missuppfattning är att VVS står för värme, vatten och sanitet. Detta beror på att vatten är det mest uppenbara mediet som kräver rördragningar och för att det i praktiken ofta är rörmokare som arbetar med allt vattenrelaterat. Trots att vatten är centralt i flera av delsystemen, är den korrekta betydelsen av förkortningen dock ventilation, inte vatten. I dagligt tal kan ”VVS” dock användas med bägge tolkningarna, även om branschens officiella förklaring alltid är värme, ventilation och sanitet.
Vad ingår i värme?
Inom VVS-kontexten handlar ”värme” framför allt om system för uppvärmning av byggnader och tappvarmvatten. Detta kan omfatta:
Vattenburna system
Radiatorer eller golvvärme med vatten som värmebärare, uppvärmt av värmepumpar, fjärrvärme, gaspannor eller elpannor.
Luftburna system
Ventilationsaggregat där den inkommande luften förvärms genom till exempel värmeväxlare.
Eldstäder och kaminer
I mindre utsträckning i modern fastighetsteknik, men förekommer i villor och äldre byggnader som ett komplement eller reserv.
Historiskt sett var centralvärme, i form av pannor och radiatorer, en revolutionerande teknik då den möjliggjorde jämn värmefördelning och ökad energieffektivitet jämfört med traditionella vedeldade kaminer.
Vad inkluderas i ventilation?
Ventilation i en byggnad syftar till att byta ut ”gammal” och förorenad inomhusluft mot frisk utomhusluft. Att ventilera byggnaden på rätt sätt är viktigt för att:
– Avlägsna fukt från vardagsaktiviteter som matlagning, dusch och tvätt
– Förebygga mögeltillväxt och bakteriespridning
– Säkerställa god luftkvalitet genom att minska halter av koldioxid, radon och andra potentiella föroreningar.
Tekniskt sett handlar ventilation om olika typer av luftflöden: självdrag (som var vanligt i äldre hus), mekanisk frånluft (F), mekanisk till- och frånluft (FT) samt mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning (FTX). I moderna installationslösningar är det inte ovanligt att man kombinerar flera tekniker för att uppnå ett balanserat och energieffektivt ventilationssystem.
Sist men inte minst, vad betyder sanitet?
Vi här på Byggforum.net får ofta frågan om ”vad sanitet betyder inom VVS?”, och i detta fall syftar ”sanitet” främst på de system som rör rent vatten och avlopp, men innefattar även hygienutrymmen som badrum och kök. Det omfattar i det stora hela följande områden:
Dricksvattenförsörjning
Inkluderar ledningar för kall- och varmvatten samt rening eller filtrering.
Avloppshantering
Transport av avloppsvatten från diskhoar, tvättställ, toaletter och duschar till kommunala eller privata avloppsreningsanläggningar.
Hygienutrustning
Tvättställ, toaletter, duschar, badkar och diskmaskiner.
Skydd mot bakflöden och kontamination
Ventiler och konstruktioner som förhindrar att avloppsvatten tränger tillbaka in i dricksvattensystemet.
Sanitet kretsar således kring säkra och hygieniska lösningar för att skydda både människors hälsa och miljön.
Skillnaden mellan VA och VVS?
VA
Står för vatten och avlopp. Detta inkluderar huvudsakligen försörjning av dricksvatten, avledande av dagvatten (regn- och smältvatten) samt avloppsvattenhantering. VA är ofta en kommunal angelägenhet och hanterar infrastrukturen utanför och fram till fastighetsgränsen.
VVS
Är som tidigare nämnt, värme, ventilation och sanitet, med fokus på det interna systemet i byggnaden. Här ingår uppvärmningssystem, ventilationslösningar samt den interna sanitetslösningen (inklusive kök och badrum).
Man kan säga att VA är det allmänna nätet, medan VVS är den enskilda fastighetens installationer och distribution. VA ser exempelvis till att vatten leds från ett vattenverk fram till tomtgränsen, medan VVS-systemet i fastigheten tar vid och sköter fördelningen i byggnaden.
Överkurs: Varför rörmokare främst använder sig av VS istället för VVS numera
Inom branschen händer det att man kortar ner VVS till VS, vilket i första hand står för värme och sanitet (ibland tolkas det som ”vatten och sanitet”). Orsaken är att ventilationssystem ofta installeras av en annan yrkesgrupp, såsom ventilationsmontörer eller ventilationsföretag, medan traditionella rörmokare eller VVS-montörer främst arbetar med just rördragning för värme och sanitet. Ventilation kan vara en separat entreprenad med annan expertis, vilket gör att rörmokare och VVS-firmor lägger fokus på VS-delen av projektet.
Oavsett om du har ett projekt inom VVS, VS eller VA, så kan du känna dig trygg med att Creacon.se ombesörjer hela detta område och mer därtill – en heltäckande konsult inom VVS, från planering till slutbesiktning.
Hur håller man god sanitet och vad betyder det i ett VVS-system?
För att bibehålla god sanitet i rörsystem och andra komponenter som inkluderas, krävs framför allt:
Regelbunden underhållsplan
Inspektera och serva systemet med jämna mellanrum, särskilt avloppsledningar och ventiler.
Korrekt dimensionering och rördragning
Överdimensionering kan leda till stillastående vatten, vilket ökar risken för bakterietillväxt. Felaktig lutning på avloppsrör kan orsaka avlagringar.
Installation av backventiler
Förhindrar att förorenat vatten från avloppet eller andra källor tränger in i dricksvattenledningarna.
Övervakning av vattentemperatur
Att hålla varmvattnet tillräckligt varmt (vanligen över 50 °C) minskar risken för exempelvis legionellabakterier.
Ett proaktivt förhållningssätt inkluderar regelbundna vattenprover och snabb åtgärd vid tecken på kontamination. Professionella VVS-tekniker eller VS-specialister rekommenderas för årlig eller halvårlig översyn av systemen.
Vi har väldigt rent vatten i Sverige!
Sverige är internationellt erkänt för sin höga vattenkvalitet, både när det gäller grundvatten och ytvatten. Landets strikta lagstiftning och regelbundna analyser genom kommunala vattenverk säkerställer att majoriteten av hushållen får drickbart kranvatten utan behov av ytterligare rening. Även i större städer med intensiv befolkningstäthet är dricksvattnet generellt sett av mycket god kvalitet, tack vare avancerade reningsprocesser och väl underhållna distributionsnät.
Svenska myndigheter genomför omfattande tester av vattnet, ofta inkluderande mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar. De kontrollerar förekomst av bland annat E. coli, tungmetaller och nitratnivåer. Överskrids minsta normvärde utfärdas varningar eller kokrekommendationer.
Är kranvatten bättre (renare) än flaskvatten?
Enligt flera studier utförda av bland annat Livsmedelsverket och Svenskt Vatten är kranvattnet i Sverige generellt minst lika rent som flaskvatten, ofta till och med renare! Flaskvatten innebär dessutom en större miljöbelastning på grund av plastförpackningar och transporter. Ur både kostnads- och hållbarhetsperspektiv är kranvatten att föredra. Vid normal konsumtion behöver man inte oroa sig för hälsorisker med kommunalt kranvatten, så länge de lokala vattenverken följer gällande riktlinjer och föreskrifter.
Dessa kommuner har godast vatten!
Det kan variera över tid och beroende på vilka parametrar som mäts, men i tävlingar anordnade av exempelvis Svenskt Vatten har Karlstads kommun, Växjö kommun och flera andra kommuner periodvis utsetts till att ha ”Sveriges godaste kranvatten”. Ofta vinner lite mindre och mellanstora kommuner, där kortare rörsträckor från vattenverk till hushåll kan bevara vattnets fräschör och undvika inblandning av oönskade ämnen. Andra kommuner som brukar omnämnas är Malmberget i Gällivare och Mullsjö. Exakt vilken kommun som för tillfället har ”bäst” vatten beror dock på hur testerna utformas och vilka parametrar man fäster störst vikt vid, exempelvis smak, hårdhet, mineralinnehåll eller mikrobiologisk renhet.
Vilka länder i världen har inte tillgång till rent vatten?
Trots att Sverige har ett överflöd av rent vatten lever många länder med brist på drickbart vatten. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) och UNICEF saknar uppskattningsvis hundratals miljoner människor globalt tillgång till säkert dricksvatten. Problemen är särskilt utbredda i delar av:
Subsahariska Afrika
Flera nationer i regionen har både naturlig vattenbrist, torka och bristfällig infrastruktur.
Sydasien
I områden där grundvatten är kontaminerat av arsenik eller andra kemikalier.
Mellanöstern
Vattenresurserna är starkt begränsade, och konflikter försvårar tillgången till säkra vattenkällor.
Brist på rent vatten leder till spridning av vattenburna sjukdomar och allvarliga konsekvenser för både folkhälsa och samhällsutveckling. Internationella organisationer och hjälpinsatser arbetar kontinuerligt med att bygga upp infrastruktur, genomföra utbildning i hygienrutiner och införa ny teknik för att rena förorenat vatten.
Vi sammanfattar – vad sanitet betyder inom VVS
VVS, eller värme, ventilation och sanitet, är en central komponent i moderna byggnader där värmesystem, ventilationslösningar och rent vatten samt avlopp är avgörande för både komfort och folkhälsa. I Sverige har begreppet vuxit fram från en historik av tekniska innovationer och lagstiftning som ständigt skärps för att garantera hög vattenkvalitet och energieffektiva byggnader. I en global kontext råder stora skillnader i tillgång till rent vatten, vilket understryker vikten av att fortsätta utveckla hållbara sanitetssystem och resurshantering världen över. När man därför ställer frågan om vad sanitet betyder inom VVS, så kan svaret inte enbart handla om rent dricksvatten och avlopp, utan även om människors hälsa, miljöhänsyn och en grundläggande infrastruktur som främjar välfärd för alla.
Fann du denna artikel av intresse och fick du svar på vad sanitet betyder inom VVS? Har du kanske tips på något annat du skulle vilja läsa om? Tveka inte att kontakta oss så kikar vi definitivt på det! Välkommen.
