Visste du att det mest hälsofarliga slipdamm är det som innehåller kristallin kvarts – ett ämne som förekommer naturligt i många byggmaterial som betong, tegel och sten. När dessa material slipas frigörs kvarts i form av mikroskopiskt små partiklar, s.k. kvartsdamm, som vid inandning kan orsaka allvarliga lungsjukdomar såsom silikos och ökad risk för lungcancer. Kvartsdamm är särskilt farligt just för att partiklarna är så små att de når ända ner till lungblåsorna utan att fångas upp av näshår eller slemhinnor. Här i denna artikel tar vi reda på hur slipdamm uppkommer och mer viktigt, hur du skyddar dig mot detta!
Arbeten och material som ger upphov till slipdamm
Slipdamm är ett vanligt förekommande problem i många industriella och byggrelaterade arbetsmoment. Det bildas främst när man bearbetar hårda ytor mekaniskt – genom slipning, sågning, borrning eller kapning. Följande typer av material är särskilt kända för att generera en hel del utav detta damm:
Betong och cement
Vanligt vid golvslipning, betongsågning, bilning och liknande arbete.
Natursten och granit
Bearbetas ofta inom stenhuggeri, monumentproduktion, gravstenar eller i dekorativ fasadbearbetning.
Tegel, keramik och kakel
Ofta slipade eller sågade i samband med renovering, tillbyggnad eller nyproduktion.
Gipsmaterial
Slipas ofta vid väggar och tak under spacklingsmomentet.
Metall och plast
Genererar också slipdamm, men dessa partiklar har andra egenskaper och hälsorisker.
Utöver ovanstående är såklart även trä ett material som alstrar damm, även om det inte innehåller kvarts och därför inte ger upphov till kvartsdamm. Det betyder dock inte att trädamm är ofarligt. Tvärtom kan finfördelat trädamm vara mycket irriterande för luftvägarna och klassas i vissa fall som potentiellt cancerogent. Särskilt damm från hårda träslag som ek och bok har visats öka risken för näscancer vid långvarig exponering. Dessutom kan damm från exotiska träslag innehålla naturliga toxiner eller allergiframkallande ämnen som påverkar både luftvägar och hud. Därför bör även träslipning alltid hanteras med effektiva utsug och lämpligt andningsskydd, fastän att det inte omfattas av reglerna för kvartsdamm.
Vi förklarar kvartsdamm i detta sammanhang!
Kvartsdamm består som sagt av extremt små partiklar av kristallin kiseldioxid (SiO₂), som frigörs vid mekanisk bearbetning av material som naturligt innehåller kvarts – exempelvis betong, sten, marmor, sandsten och tegel.
Kvarts förekommer i tre huvudsakliga kristallina former: kvarts, tridymit och kristobalit, där den förstnämnda är vanligast i byggmaterial. Vid slipning, kapning eller sågning slås dessa strukturer sönder, vilket resulterar i respirabla dammpartiklar – d.v.s. partiklar tillräckligt små (vanligen <10 µm, ofta <4 µm) för att tränga djupt in i lungvävnaden. Ouch!!
Arbetsmiljöverket här i Sverige (och många internationella organ) betraktar just kvartsdamm som ett särskilt allvarligt arbetsmiljöproblem. Exponering över tid utan adekvata skyddsåtgärder kan leda till bestående skador.
Slipdamm i alla former bör beaktas som en hälsorisk
Allt damm är inte lika farligt – men allt damm som är respirabelt utgör någon form av hälsorisk. Grova partiklar fastnar ofta i näsan eller övre luftvägar, medan de finaste – särskilt kvartsdammet – når ned i alveolerna där de kan ställa till med långtgående skador.
Medan metall- och trädamm har sina egna riskkategorier (exempelvis nickel, krom eller tropiska träslag som är cancerogena), är det framför allt kvartsdamm som identifierats som särskilt farligt i bygg- och anläggningsarbete.
Riskbedömning ska göras utifrån:
– Partikelstorlek
– Partiklarnas kemiska sammansättning
– Exponeringstid och koncentration i luften
Dessa sjukdomar kan du drabbas av!
Kvartsdamm och respirabelt slipdamm kan orsaka en rad allvarliga hälsoproblem, här radar vi upp ett par stycken som förhoppningsvis avskräcker dig från att arbeta utan skydd:
Silikos (stendammlunga)
En irreversibel lungsjukdom som uppstår efter längre tids inandning av kvartsdamm. Den leder till ärrbildning i lungvävnaden, vilket ger andningssvårigheter, nedsatt syreupptag och i förlängningen hjärtproblem.
Lungcancer
Kvartsdamm är klassat som cancerframkallande av IARC (International Agency for Research on Cancer) i grupp 1 – samma som asbest och tobaksrök.
KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
En inflammatorisk lungsjukdom som försämrar lungkapaciteten.
Astma och allergiska reaktioner
Särskilt vid exponering för organiskt slipdamm eller blanddamm.
Ögon- och hudirritation
Även om detta är mildare effekter så kan det påverka arbetsförmågan.
En kritisk aspekt är att symptomen ofta uppstår långt efter exponeringen, vilket gör att faran underskattas.
Såhär små är partiklarna som uppstår vid slipning
De mest oroande partiklarna är de som är mindre än 10 mikrometer (μm) i diameter – det är dessa som kan klassificeras som PM10 och PM2.5. De kan inte ses med blotta ögat men svävar länge i luften och passerar djupt ner i lungorna.
Vid slipning av exempelvis betong kan partiklar under 5 µm frigöras i stora mängder. Ju hårdare och mer tätstrukturerat materialet är, desto finare blir partiklarna vid slipning.
Följande riktvärden är ganska så typiska:
– Slipning av betong: partiklar mellan 0,5–5 µm.
– Kakelslipning: 1–10 µm.
– Stensågning: ofta under 2 µm.
Därför räcker det inte att bara ”inte se” dammet – det allra farligaste är faktiskt osynligt!
Personlig skyddsutrustning är ett MÅSTE
Vid arbete med slipdamm måste både personligt skydd och tekniska lösningar kombineras. För personlig skyddsutrustning gäller följande som minimum:
Andningsskydd med P3-filter
Dessa filter stoppar >99,95 % av alla partiklar ner till 0,3 µm. Halvmask eller helmask beroende på exponering.
Skyddsglasögon eller visir
För att skydda ögonen mot partiklar och dammfällning.
Skyddskläder
Överdragskläder som hindrar damm från att fastna på hud och hår.
Handskar
Inte primärt för damm, men för att skydda vid samtidig kemisk eller mekanisk exponering.
Det är viktigt att utrustningen används korrekt och att filtren byts enligt rekommendation, samt att din arbetsgivare tillhandahåller rätt information och utbildning.
Hur punktutsug och utsugsfläktar kan trolla bort dammet
Processventilation såsom punktutsug och utsugsfläktar, spelar en central roll i att minska förekomsten av hälsofarligt slipdamm i arbetsmiljöer där material som betong, tegel eller sten bearbetas. Teknikens grundidé är att avlägsna partiklar så tidigt som möjligt – helst innan de ens hinner blandas med den omgivande luften. Det är just detta som gör punktutsug så effektivt: dammet sugs upp direkt vid bildningspunkten (källan), vilket minimerar exponeringen för arbetstagare och begränsar mängden luftburet damm i lokalen.
För att punktutsug ska fungera effektivt krävs det att systemet är noggrant anpassat efter det specifika arbetsmomentet och att det är korrekt installerat. Några tekniska aspekter som påverkar funktionen är:
Lufthastighet vid insuget
Ett fungerande punktutsug bör uppnå en lufthastighet på minst 0,5 meter per sekund vid inloppsöppningen, helst mer, för att kunna fånga in partiklar innan de börjar sväva ut i rummet.
Dimensionering
Systemet måste anpassas efter både dammets egenskaper och mängd. Slipning av betong kräver till exempel kraftigare flöden än arbete med trä eller plast.
Placering
Punktutsuget måste komma så nära dammkällan som möjligt. En flexibel arm eller slang som enkelt kan riktas in mot arbetsytan ökar systemets effektivitet dramatiskt.
Komplement till annan ventilation
Ett punktutsug bör såklart alltid kompletteras med allmän utsugsventilation, särskilt i trånga eller slutna utrymmen där damm annars kan ansamlas.
Utsugsfläktar, som skapar ett negativt tryck i hela arbetszonen, fungerar som ett andra skyddsnät. Även om de inte fångar dammet direkt vid källan, bidrar de till att hålla luften i rörelse i rätt riktning och hindrar att damm sprids till andra delar av lokalen. Dessa system är särskilt viktiga i större verkstäder, industrihallar eller betongstationer.
Ett riktigt utformat ventilationssystem bör också inkludera effektiv filtrering. För kvartsdamm räcker inte enklare partikelfilter – här krävs filter i HEPA-klass som kan fånga de allra minsta respirabla partiklarna. Dessutom är det av yttersta vikt att ventilationssystemet inte återcirkulerar luften tillbaka in i lokalen. Luften måste först passera genom filter och därefter ledas ut från byggnaden på ett kontrollerat och säkert sätt, så att inte andra exponeras för föroreningen.
Med andra ord fungerar punktutsug och utsugsfläktar bäst i kombination. Punktutsuget fångar det mesta direkt, medan fläktarna hjälper till att kontrollera eventuell spridning. Rätt installerat och underhållet blir detta en extremt viktig del i ett skyddet mot luftburet slip- och kvartsdamm.
Allt inom utsugsfläktar och system, såsom punktutsug, avgasutsug, svetsutsug samt mer därtill finner du hos GEOVENT.se. Vi låter deras mångåriga erfarenhet, breda kompetens och flerfaldiga referens prata för sig själv.
Regler inom processventilation, slipning och kvartsdamm!
Här i vårt avlånga land så är arbetsgivaren enligt lag skyldig att skydda arbetstagare mot skadlig exponering för slipdamm och kvartsdamm. Detta regleras i flera av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, där särskilt AFS 2015:4 om kvarts anger tydliga gränsvärden för hur mycket respirabelt kvartsdamm som får förekomma i arbetsmiljön. Det tidsvägda medelvärdet under en åttatimmars arbetsdag får inte överstiga 0,1 mg/m³. AFS 2009:2 om kemiska arbetsmiljörisker ställer krav på att alla kemiska hälsorisker ska bedömas och minimeras, medan AFS 2020:1 om arbetsplatsens utformning reglerar hur ventilationen tekniskt ska vara konstruerad för att skydda arbetstagare.
Om det finns risk att gränsvärdet överskrids räcker det inte med personligt skydd – då måste tekniska lösningar som punktutsug, inkapsling av processen eller fullskalig processventilation användas. Processventilation är särskilt nödvändig när arbete som ger ifrån sig damm sker regelbundet inomhus, eller i situationer där mängden damm är så stor att andra åtgärder inte förmår hålla exponeringen på en säker nivå.
Arbetsgivaren har ansvar för att genomföra mätningar av dammhalten, dokumentera vilka skyddsåtgärder som vidtas, och kontinuerligt följa upp att dessa åtgärder fungerar. Det är inte bara en teknisk fråga, utan ett arbetsmiljöansvar med direkt påverkan på de anställdas långsiktiga hälsa.
Vi rundar av – slipdamm vill du inte ha i lungorna
Slipdamm – särskilt när det innehåller kvarts – är inte bara ett irritationsmoment i luften, utan ett tyst men reellt arbetsmiljöhot. De farligaste partiklarna är så små att de inte märks – men konsekvenserna kan vara livshotande.
Att andas in slipdamm från exempelvis betong, sten eller kakel kan leda till silikos, lungcancer eller KOL. Skyddsutrustning som P3-filter, visir och täta arbetskläder är ett måste – men det räcker inte. Det allra mest effektiva skyddet är att eliminera dammet innan det når luftvägarna – med punktutsug och effektiv processventilation.
Lagarna är faktiskt tydliga här: arbetsgivaren har ett stort ansvar för att dammet hålls på säkra nivåer, och det finns etablerade gränsvärden för hur mycket kvarts som får förekomma i luften. Men i praktiken kräver detta både investeringar och kunskap, således något som man måste vara beredd på att ordna.