Hur länge kan en nödgenerator och reservkraft hålla igång elen vid strömavbrott och krisberedskap? Det varierar, såklart! Exakt drifttid beror på flera faktorer såsom bränsletillgång, generatorns effekt och hur många laster som är anslutna. I mindre anläggningar med standardiserade dieselgeneratorer kan elförsörjning upprätthållas i allt från några timmar till ett par dygn på en enda tank, förutsatt att generatorn inte belastas till sin yttersta kapacitet. I stora, stationära reservkraftanläggningar med rejäla bränsletankar kan drifttiden vara betydligt längre, ibland upp till flera dagar, så länge regelbunden påfyllning av bränsle sker. Planering och bränslelager spelar därför en avgörande roll för hur länge nödgeneratorn klarar att leverera el under en krissituation.
Nödgenerator för nödsituationer!
En nödgenerator, eller reservkraftaggregat, är en maskin som omvandlar energi från ett bränsle – oftast diesel eller bensin – till elektrisk energi. Den består i huvudsak av en förbränningsmotor kopplad till en generator som alstrar växelström. Vid ett nätavbrott, eller när behovet av extra kraft uppstår, startar reservaggregatet automatiskt eller manuellt och förser anläggningen med elektricitet.
Tekniskt sett arbetar förbränningsmotorn genom att förbränna bränslet i en cylinder, där expansionen av gaserna i sin tur driver en vevaxel, dvs. samma princip som hos en bilmotor eller dylikt. Generatorn, som är ansluten till motorns axeln, omvandlar den roterande rörelsen till elektrisk energi. Modern elektronik kan mäta spänningsnivåer, justera varvtalet och, i avancerade fall, stänga av generatorn när den inte längre behövs. Således blir reservgeneratorer en robust lösning för strömförsörjning i kritiska situationer.
Olika slags reservaggregat – från portabla till stationära lösningar
Det finns flera varianter av reservkraftaggregat. De enklaste är små, bärbara elverk som kan driva några grundläggande apparater, exempelvis frysen, kylskåpet eller belysningen i ett mindre hus under strömavbrott. De flesta av dessa drivs av bensin och är relativt enkla att flytta runt.
Nästa nivå utgörs av större dieselgeneratorer som kan förse större lokaler, sjukhus eller industrianläggningar med avbrottsfri kraft över längre perioder. Dessa är ofta stationära och kan kopplas in i ett fastighets reservkraftsystem, med möjlighet till automatisk start. Här talar vi om betydligt högre effekter, från några kilowatt upp till flera megawatt, beroende på anläggningens behov. Vissa generatorer har ljuddämpande kåpor för att minska buller, medan andra är öppna och anpassade för inomhusinstallation med särskilda ventilationssystem.
För riktigt stora applikationer, till exempel datacenter eller större sjukhus, finns parallellkopplade reservkraftsystem där flera generatorer samverkar. Systemet blir därmed skalbart och kan täcka extremt höga effektbehov samtidigt som redundans uppnås.
Söker du större mobila eller stationärt monterade dieselaggregat? Vänd dig då till Satema AB, den kompletta leverantören av duktigt bra produkter för såväl styrning som distribution av el!
Vilka användningsområden finns för backupström?
Dieselgeneratorer och reservkraft används i en mängd olika sammanhang. I hushåll kan ett mindre elverk driva värmesystem, frys och belysning under kortare strömavbrott. Inom samhällsviktig verksamhet, såsom sjukhus, trafikledningscentraler och telekommunikation, är pålitlig reservkraft avgörande för att garantera säkerhet och kontinuitet. Inom industrin kan produktionsanläggningar behöva backuplösningar för att skydda känslig utrustning eller undvika dyrbara produktionsstopp.
Vid infrastrukturprojekt, som byggarbetsplatser eller väg- och järnvägsarbeten, är portabla elverk extremt viktiga där tillgång till elnätet saknas. Inom evenemang och festivaler används ofta dieselgeneratorer för att driva belysning och ljudsystem. Även jordbruk, skogsbruk och marina tillämpningar har nytta av reservkraft, särskilt för att driva pumpar, kylaggregat eller andra driftkritiska funktioner.
Koppla in en nödgenerator som driver huset eller annan fastighet
Det är fullt möjligt att faktiskt driva hela, eller åtminstone delar av, en fastighet med hjälp av en nödgenerator. Det mest förekommande är att man förbereder ett separat fördelningsskåp eller en så kallad överföringsbrytare (ATS) som automatiskt eller manuellt växlar från det ordinarie elnätet till nödgeneratorn. På så sätt undviker man att mata ut el på nätet, vilket kan vara farligt för både tekniker och utrustning.
När man installerar en större stationär generator i ett bostadshus eller en kommersiell fastighet, så anpassar man ofta en dedikerad kraftmatning från generatorn in i byggnadens elcentral. Då fördelas strömmen till kritiska laster som man vill hålla igång under krisläge, exempelvis värmepump, kyl/frys, belysning och eventuellt internet och kommunikationsutrustning. Övriga laster stängs av eller prioriteras bort för att inte överbelasta generatorn.
Är det lagligt att koppla ett elverk till elanläggningen?
Under förutsättning att installationen utförs fackmässigt och i enlighet med gällande regelverk, är det lagligt att koppla nödgeneratorer till en elanläggning. Elsäkerhetsverket och Svensk Standard (till exempel SS 436 40 00) anger riktlinjer för hur dessa installationer ska utformas. Den viktigaste principen är att generatorn aldrig får riskera att skicka ström ut på det allmänna elnätet. En korrekt installerad överföringsbrytare säkerställer att nätanslutningen och generatorn aldrig är inkopplade samtidigt.
I vissa fall kan det krävas tillstånd för att lagra stora mängder diesel eller andra bränslen, särskilt när det överstiger vissa volymgränser. Dessutom ska avgasutsläpp och bullernivåer beaktas, i synnerhet i tätbebyggda områden. Boverket har generella riktlinjer för bygglov och buller, medan lokala föreskrifter kan variera beroende på kommun.
Installationen får inte göras av vemsomhelst!
För fast installation av ett elverk i ett hus, eller annan byggnad, gäller att arbetet normalt ska utföras av en behörig elinstallatör. Det innebär att en person med auktorisation inom elinstallation enligt svensk lagstiftning måste utföra eller i varje fall ansvara för inkopplingen. Detta inkluderar installation av överföringsbrytare, kabelförläggning och anpassning av befintliga gruppledningar.
Om man använder ett mindre, bärbart elverk kan man i vissa fall klara sig utan fast inkoppling, exempelvis genom att direkt ansluta kritisk utrustning till elverkets uttag. Men även då måste man ta hänsyn till elsäkerhet, jordfelsbrytare och belastningsbegränsningar.
Det gäller att dimensionera rätt avseende fastighetens storlek
Dimensioneringen, dvs. storleken och kW från ett reservkraftaggregat, beror främst på den totala effekt som ska försörjas. Ett vanligt villahushåll med värmepump, kylskåp, frys, viss belysning och mindre hushållsutrustning kan i regel klara sig med ett elverk på runt 5–10 kW, förutsatt att man inte kör alla laster samtidigt. Däremot kan en större fastighet, exempelvis ett mindre hotell eller en industrilokal, behöva betydligt högre effekt, i storleksordningen tiotals eller hundratals kilowatt, beroende på antalet maskiner och utrustning som måste fungera vid strömavbrott.
För att göra en exakt beräkning sammanställer man all laster (maskiner, lampor, pumpar, fläktar) som behöver vara igång samtidigt. Man tar hänsyn till startströmmar hos motorer och klimatutrustning, då dessa vid uppstart kan kräva en högre momentan effekt. Tekniska rådgivare eller elinstallatörer kan hjälpa till att välja rätt storlek på elverket och korrekt överföringsutrustning.
Såhär länge kan reservaggregat stå igång på en tank diesel
Förbrukningen varierar kraftigt beroende på generatorns storlek, belastning och motorns verkningsgrad. Mindre portabla elverk på runt 5 kW kan förbruka någon liter per timme vid måttlig belastning, medan större stationära generatorer kan ligga på allt från 5 till 20 liter diesel per timme eller mer. I genomsnitt kan man räkna med 0,2–0,3 liter per kWh producerad el, även om moderna motorer kan vara mer bränslesnåla.
Vanlig MK1-diesel eller Europeisk standarddiesel (EN 590) är det normala för de flesta dieselgeneratorer. Vissa tillverkare godkänner även syntetiska bränslen eller biodiesel, förutsatt att motorn är anpassad för dessa. Hur länge elverket kan driva en byggnad beror på storleken på bränsletanken och hur ofta man kan fylla på. Små, bärbara elverk har ofta inbyggda tankar på några liter, vilket motsvarar några timmars drift. Större stationära verk har antingen integrerade tankar med kapacitet för ett flertal timmars drift eller är kopplade till externa cisterner för att klara dygnslång användning.
Dieselgeneratorer används inte bara vid kriser och strömavbrott
Även om krisberedskap är en av de vanligaste orsakerna till att skaffa nödgenerator, finns det många andra användningsområden. Inom byggbranschen är temporära elverk väsentliga på arbetsplatser som saknar fast elanslutning. Inom evenemang och festivaler behövs tillförlitlig strömförsörjning för ljud, ljus och annan utrustning där det inte finns direkt tillgång till elnätet.
I jordbruket kan dieselgeneratorer driva pumpar för bevattning, speciellt i avlägsna områden. Vid översvämning eller andra naturkatastrofer kan portabla elverk bli livsviktiga för pumpstationer, belysning och kommunikationssystem. Även militära och humanitära insatser utnyttjar robusta generatorer för fältsjukhus eller mobila basstationer.
I laboratoriemiljöer och forskningsanläggningar är vissa försök känsliga för spänningsfall; därför använder man ofta reservkraft för att säkerställa stabila förhållanden, både för utrustning och förvaring. Samma gäller i högteknologiska processindustrier med avancerade robotar och styrsystem, där även en kort störning kan orsaka stora produktionsförluster.
Summering – nödgenerator, skillnaden mellan stenålder och civilisation
Kort och gott så erbjuder nödgenerator och elverk en ovärderlig trygghet när elnätet sviker och det blir strömavbrott. Tack vare variationen i storlek och utförande kan alltifrån små hushåll till stora industrianläggningar skräddarsy en lösning för reservkraft. Som alltid gäller att korrekta installationer utförs av behöriga elinstallatörer, att man följer gällande regelverk och att man noggrant planerar bränsleförsörjningen. På så vis kan man vara säker på att nödgeneratorn verkligen lever upp till sitt syfte – att hålla igång elen när den verkligen behövs.
Missa inte! Är du fastighetsförvaltare och hanterar elektriska slutbleck? Försäkra dig om att korrekt typ används där så krävs, såsom elslutbleck med omvänd funktion, vilket borgar för att dörren eller porten förblir olåst vid händelse av strömavbrott!