Fyllnadsjord är en praktisk lösning inom byggnation och anläggning när man behöver jämna ut marknivåer eller fylla ut håligheter. Den används exempelvis för att stabilisera marken under husgrunder, vägar eller andra konstruktioner där en förstärkning av bärighet och dränering är nödvändig. Inom landskapsdesign kan fyllnadsjord hjälpa till att skapa terrasser, gräsmattor och planteringsytor på platser som annars skulle vara svåra att bebygga. Eftersom fyllnadsjord generellt sett är enklare och billigare än finare matjord används den också för att fylla upp stora volymer innan ett tunnare ytlager av mer näringsrikt material läggs på toppen. Samtidigt får man möjlighet att nyttja jordmassor som blivit över från andra projekt, vilket bidrar till en mer hållbar resursanvändning.
Vi reder ut vad fyllnadsjord är
Fyllnadsjord är, i sin bredaste bemärkelse, en blandning av olika jordarter och kornstorlekar som huvudsakligen samlas in från schaktmassor. Ofta innehåller den en kombination av sand, silt, lera och ibland mindre mängder grus eller krossad sten. Förutom dessa mineraliska komponenter kan fyllnadsjorden även innefatta organiskt material, men normalt sett i lägre halter än vad man hittar i ren matjord. Andelen organiskt innehåll kan variera beroende på ursprungsplats och hur jorden behandlats.
Jordens sammansättning påverkar dess egenskaper. En fyllnadsjord med hög andel lera kan bli kompakt och svårdränerad, medan en mer sanddominerad fyllnadsjord släpper igenom vatten lättare. För konstruktionsändamål vill man helst ha en fyllnadsjord som är tillräckligt stabil för att bära vikten av en byggnad eller anläggning, samtidigt som den inte sjunker ihop nämnvärt vid belastning. Ibland tillsätter man andra material, som exempelvis krossad sten, för att förbättra bärigheten och minska risken för sättningar.
I vissa projekt kan jorden kategoriseras enligt bestämda standarder, där man med laboratorietester fastställer jordens geotekniska egenskaper. Om fyllnadsjorden ska användas i större infrastruktur- eller byggnadsprojekt är det vanligt att den analyseras för att säkerställa att den inte innehåller föroreningar. Vid misstanke om förhöjda halter tungmetaller eller andra gifter kan jorden behöva särskild sanering eller omhändertagande enligt miljölagstiftning.
Såhär framställs jordmassorna
Framställning av fyllnadsjord sker ofta genom att man tar schaktmassor från byggarbetsplatser, vägprojekt eller andra anläggningsarbeten där man grävt ur jord. Dessa massor samlas ihop och transporteras till en anläggning där de sorteras och eventuellt behandlas för att uppnå önskade egenskaper. Sorteringsprocessen kan innefatta att avskilja stora stenar och block eller att sikta bort skräp och större organiskt material.
Vid mer avancerad beredning kan man anpassa jordens egenskaper genom att blanda in olika typer av material. Om syftet är att åstadkomma god dränering kan man tillsätta grus eller grovkorniga fraktioner. Är målet istället att förbättra jordens förmåga att hålla fukt, kan en lerrikare fraktion vara fördelaktig. I vissa fall stabiliseras fyllnadsjord med bindemedel som kalk eller cement, särskilt när den ska läggas under tyngre anläggningar. Denna metod kallas ofta jordförstärkning och kan förbättra såväl hållfasthet som beständighet mot tjälskjutning.
När fyllnadsjorden bedöms uppfylla kraven för aktuell användning transporteras den tillbaka till byggarbetsplatsen eller till den plats där den behövs. På så sätt sluts kretsloppet, och man slipper deponera jord i onödan. Detta leder till färre transporter och en mer hållbar hantering av naturresurser, eftersom man återanvänder befintligt material istället för att enbart bryta nytt.
Användningsområdena är många
Fyllnadsjordens främsta roll är att fylla upp och utjämna marknivåer, exempelvis där man ska anlägga en husgrund eller en vägbana. Genom att skapa ett stabilt underlag minskar risken för sättningar som kan skada byggnader eller infrastruktur. Inom landskapsarkitektur används fyllnadsjord för att skapa terrasser, konstgjorda slänter och för att höja lågt liggande områden.
I trädgårdssammanhang kan fyllnadsjord ligga som ett baslager innan man lägger på ett mer näringsrikt jordskikt som är bättre lämpat för växtlighet. På så vis optimerar man kostnader och resurser, särskilt om man behöver fylla stora volymer för att nå en viss markhöjd. För mindre anläggningsarbeten, som att fylla igen hål eller ojämnheter på en tomt, är fyllnadsjord ofta ett kostnadseffektivt alternativ till dyrare planteringsjord.
Inom industri och anläggning kan denna typ av jord också användas för att täcka nedlagda deponier eller avfallsupplag. Genom att skapa ett jordskikt över deponin minskar man spridningen av föroreningar samtidigt som området kan planeras för framtida användning. Ur miljöhänseende är återanvändning av schaktmassor positivt eftersom det minskar behovet av att forsla bort jord till deponi och reducerar exploatering av nya grustäkter.
Läsarfrågan: Vad ska man ha för jord till gräsmattan då?
För en gräsmatta som ska växa frodigt och tåla slitage krävs en näringsrik och porös jord som släpper igenom vatten men ändå bevarar fukt. Fyllnadsjord är sällan optimal som ytlager för gräs, eftersom den inte alltid innehåller tillräckligt med organiskt material och kan ha sämre struktur. Dock kan den fungera väl som underlag om man lägger ett lager matjord eller anrikad planteringsjord ovanpå.
Den stora fördelen med att använda fyllnadsjord under gräsytan är att man kan spara pengar, särskilt om man måste fylla upp större nivåskillnader på tomten. Genom att lägga fyllnadsjorden i botten och toppa med ett 10–20 centimeter tjockt lager av högkvalitativ gräsmattejord får man en funktionell konstruktion för gräset. På så sätt skapas ett dränerande och stabilt underlag, medan den mer näringsrika jorden i övre skiktet bidrar till en frisk gräsväxt.
Väljer man däremot att bara använda fyllnadsjord, utan att komplettera med bättre jord, kan man uppleva att gräsmattan blir svårskött eller inte alls får den täthet och färg man önskar. Dessutom kan marken lättare sätta sig över tid om fyllnadsjorden är av ojämn kvalitet. Därför är det klokt att kombinera fyllnadsjordens styrka som utfyllnadsmaterial med en väl sammansatt matjord på toppen.
Materialet som omsluter fyllnadsjorden
I vissa fall lägger man en dränerande grund av makadam eller grovt grus längst ned innan man fyller på med fyllnadsjord. Detta är särskilt relevant om marken är fuktig eller om man förväntar sig att vatten ska rinna igenom konstruktionen. Makadamen hjälper vattnet att flöda bort och minskar därmed risken för stående fukt i fyllnadsjorden.
När fyllnadsjorden väl är på plats kan man, beroende på syftet, toppa med exempelvis matjord, lerjord eller sandblandad trädgårdsjord. Ska ytan användas som odlingsbädd, behövs ett tjockare lager näringsrikt material. Om man istället ska anlägga en hård yta, till exempel en uppfart eller en gångväg, kan man behöva packa fyllnadsjorden ordentligt och sedan lägga ett slitlager av grus eller sten ovanpå.
Valet av material beror på lokala markförhållanden och hur tunga belastningar man räknar med. För stora infrastrukturprojekt kan det även krävas geotextilier, dräneringsrör och andra tekniska komponenter för att säkerställa stabilitet och lång livslängd. En välplanerad uppbyggnad av markskikten är ofta avgörande för att slippa problem med sättningar, vattenansamling eller frostsprängning längre fram.
Tips! Återanvändning av massor direkt på plats, kolla in detta!
När man vill återanvända jordmassor direkt på byggarbetsplatsen är siktning ett effektivt sätt att förbättra kvaliteten. Genom att sikta jorden avskiljer man oönskade element som rötter, stenar och klumpar av lera. Därmed får man en jämnare struktur, vilket underlättar packning och ger bättre dränering.
En siktskopa, även kallad sorteringsskopa, monteras vanligtvis på en grävmaskin eller hjullastare. Den fungerar genom att trumma eller vibrera jorden så att finare partiklar skiljs från de grövre. Skoporna fungerar givetvis även till andra material, såsom att sålla grus, sten och sand osv. Fördelarna med en siktskopa är dess flexibilitet och mobilitet. Man kan enkelt förflytta utrustningen runtom på arbetsplatsen och hantera jord i mindre volymer utan att behöva ställa upp en större stationär anläggning.
För mer omfattande projekt, där stora mängder jord ska bearbetas, kan ett mobilt sorteringsverk vara bättre och billigare i längden. Dessa verk klarar av högre volymer per timme och kan dessutom sortera i flera olika fraktioner samtidigt. Nackdelen är att de ofta kräver mer plats, mer energi och mer avancerade transporter. Men för större infrastrukturprojekt där man vill återvinna så mycket jordmaterial som möjligt, kan ett sådant anläggningsverk ge en avsevärd ekonomisk och miljömässig vinst.
Läs gärna mer på Naturvårdsverket om återvinning av avfall i anläggningsarbeten.
Dessa maskiner är lämpade för siktskopor
Siktskopor eller sorteringsskopor tillverkas som sagt främst för grävmaskiner och hjullastare i olika storlekar. Små entreprenadmaskiner, som minigrävare, kan utrustas med lättare varianter av siktskopor som passar enklare arbeten eller trädgårdsprojekt. För stora grävmaskiner och tunga hjullastare finns rejäla siktskopor som klarar betydande mängder jord eller krossmaterial per skopa.
Det finns även specialanpassade siktskopor för tillämpningar inom rivning, då de konstrueras för att tåla tungt och slitande material. En rivningsinriktad sorteringsskopa kan separera betong, metallskrot och andra fragment från jordmassor, vilket underlättar återvinning och minskar volymerna som måste transporteras bort.
Vid val av siktskopa är det viktigt att säkerställa rätt fäste (till exempel S30, S40 eller S60 beroende på maskinstorlek och typ), samt att kapaciteten överensstämmer med maskinens hydraulflöde. Fördelen med att välja rätt storlek och modell är att man undviker överbelastning av maskinen och samtidigt maximerar effektiviteten på arbetsplatsen.
Köpa ny fyllnadsjord? Räkna med denna kostnad
Priset på ny fyllnadsjord varierar beroende på kvalitet, tillgänglighet och lokala marknadsförhållanden. Generellt kan man räkna med allt från ett par hundra kronor per ton upp till betydligt mer, beroende på om jorden har genomgått extra behandling eller är helt fri från föroreningar. Vanligen anges priser per kubikmeter eller per ton, och transportkostnader tillkommer nästan alltid.
För ett mindre projekt, som en villatomt, kan det vara fördelaktigt att jämföra flera leverantörer och be om en offert som inkluderar såväl jord som frakt. Vid större anläggningsarbeten kan man istället ingå ett avtal direkt med en schaktentreprenör som har tillgång till fyllnadsmassor. Om man har möjlighet att ta emot jord från ett närliggande väg- eller byggprojekt (förutsatt att jorden håller god kvalitet) kan man ibland få den för en relativt låg kostnad eller till och med gratis, så länge man betalar för transport.
Ett viktigt tips är att inte bara jaga lägsta möjliga pris utan också säkerställa att jorden lämpar sig för det tänkta ändamålet. I många fall kan en sämre kvalitet på fyllnadsjorden leda till sättningsskador eller behov av extra åtgärder längre fram, vilket blir dyrare i längden. Därför lönar det sig ofta att undersöka kvaliteten på jorden, gärna med hjälp av en enklare geoteknisk eller miljömässig analys om projektet är av större omfattning.
Vi sätter spaden i marken – fyllnadsjord är ett måste vid de flesta projekt!
Med denna artikel hoppas vi att du har fått en bra uppfattning av fyllnadsjordens sammansättning, framställningsprocess samt användningsområden, och på så sätt kan göra ett bra val till ditt kommande projekt. Oavsett om man bygger husgrund, anlägger trädgård eller genomför stora infrastruktursatsningar är fyllnadsjord en nyckelresurs, där hållbar återanvändning är möjlig med hjälp av modern siktutrustning och en planerad logistik. På så vis utnyttjas jordmassor optimalt, samtidigt som man sparar både pengar och minskar den totala miljöpåverkan.
