Inom just dörrautomatik för en skjutdörr, så är det sensorer som arbetar med radar- eller infraröd teknik som dominerar. Dessa sensorer upptäcker rörelse eller närvaro i dörröppningens omedelbara närområde och aktiverar öppningsfunktionen nästan direkt. Tack vare denna teknik blir passagen både smidig och säker, vilket gör närvarobaserade lösningar till ett förstahandsval vid automatisering av skjutdörrar inom offentliga och kommersiella byggnader.
Vi förklarar elektriska dörröppnare
Automatisk dörröppning, eller dörrautomatik, är ett tekniskt system som per automatik öppnar och stänger dörrar, antingen med hjälp av sensorer, armbågskontakter, tryckknappar eller andra aktiveringsmetoder. Syftet är att förbättra både tillgänglighet och arbetsmiljö, men även att öka bekvämligheten och energieffektiviteten. Begreppet dörrautomatik omfattar flera typer av mekanismer, alltifrån enkla motoriserade gångjärn för vanliga slagdörrar till avancerade skjutdörrssystem med inbyggda närvarosensorer och säkerhetsfunktioner.
Historiskt sett började man utveckla enklare automatiska dörröppnare för att underlätta rörelseförhindrades framkomlighet i offentliga miljöer. Under de senaste decennierna har tekniken vidareutvecklats kraftigt, vilket lett till pålitligare och mer flexibla system. Numera är dörrautomatik inte bara en lösning för sjukhus och vårdinrättningar, utan en självklarhet på många olika platser där flöden av människor kräver effektiv logistik och förbättrad ergonomi, som i varuhus, kontorskomplex och transportknutpunkter.
Varianter av dörrautomatik – för skjutdörr, slagport etc.
Övergripande kan dörrautomatik delas in utifrån dörrtyp och hur dörröppnaren aktiveras:
Slagdörrsautomatik
Dessa monteras på vanliga dörrar med gångjärn, antingen på insidan eller utsidan av dörrbladet. De kan använda motorer som driver själva dörrbladet i en öppnings- och stängningscykel och styrs vanligtvis med radar, armbågskontakt eller tryckknapp.
Skjutdörrsautomatik
Här monteras mekaniken ovanför eller i direkt anslutning till dörrens övre del. Själva dörrbladet glider åt sidan vid aktivering. Inom denna kategori är närvarosensorer och radarsensorer allra vanligast, eftersom öppning och stängning kan ske helt beröringsfritt och med hög precision.
Karuselldörrar
Karuselldörrar är i grunden roterande dörrsystem med segmenterade “fack”, där automatiksystemet ser till att rotationen sker i jämn takt. Dessa är dock mer unika och förekommer oftast i större offentlig miljö.
Tillbehör för aktivering
Hit hör exempelvis armbågskontakt, fotocell, radar, infraröd sensor, tryckknapp och passersystem med tagg eller kod. De integreras ofta i både slagdörrs- och skjutdörrsinstallationer beroende på miljö och krav på smittskydd, hygien eller tillgänglighet.
Dörrautomatik av olika slag finner du hos ingen mindre än Göthes Industribeslag. Och förutom just automatiska dörröppnare så finns här mängder av tillbehör, men även motorlås, dörrtrycken och väldans massa annat som tar din fastighet till nästa nivå och sedermera framtiden!
Komponenter i ett standardsystem med automatisk dörröppning
Ett standardiserat system för dörrautomatik kan bestå av flera olika delar. Oftast hittar man:
Styrbox
En huvudenhet där motor, styrenhet och mekaniska delar samsas.
Aktiveringssensor
Radar, infraröd eller annan typ av närvarosensor (sensorlist) som känner av rörelse eller värmesignatur.
Säkerhetssensorer
Dessa kompletterar ofta närvarosensorn för att förhindra påkörning av människor eller föremål när dörren öppnas eller stängs.
Montageramar och skenor
Skenor som dörrbladet löper i, samt fästen för mekanismen. Även borstlister används här, för tätning mot damm, smuts och även till viss del ljud och energi.
Nödbatteri eller reservkraft
Vid strömavbrott är det viktigt att dörren fortsatt kan öppnas, åtminstone manuellt. En batteribackup ger ofta möjlighet att öppna dörren automatiskt ett fåtal gånger även vid strömavbrott.
Manuella aktiveringsknappar eller kontakter
Exempelvis tryckknappar för armbågskontakt eller trådlösa sändare för fjärraktivering.
Styrcentral eller kontrollenhet
En digital eller analog krets där alla sensorer och motorer kopplas in för att styra öppnings- och stängningscykler.
I avancerade installationer, såsom i sjukhuskorridorer eller industriella miljöer, kan ytterligare funktioner tillkomma, till exempel passersystem som kräver behörighet innan dörren öppnas. Vissa dörrstyrningar kan även integreras i byggnadens övergripande fastighetsautomation för att samverka med exempelvis ventilation, brandlarm och säkerhetssystem.
Hur dörrautomatik fungerar hos en skjutdörr
För skjutdörrar som är automatiserade monteras vanligtvis en eller flera sensorer ovanför dörrbladet, riktade mot det område där personer förväntas passera. Radarteknik skickar ut elektromagnetiska signaler och tar emot ekot när signalen reflekteras tillbaka, vilket gör att systemet kan avgöra om något rör sig in i dörrzonen. Infraröda sensorer å sin sida kan upptäcka värmestrålning från människor eller djur.
När sensorn väl registrerar en rörelse eller närvaro skickas en signal till styrcentralen som aktiverar dörrmotorn. Motorn drar i sin tur dörrbladet åt sidan, oftast via en drivrem eller kuggremsa i skenan. Samtidigt registrerar systemet om något eller någon befinner sig i dörröppningens rörelseområde, vilket gör att stängningen endast påbörjas när öppningen är fri. Ytterligare säkerhetssensorer i dörrkarmens sidor kan förhindra klämskador genom att stoppa eller reversera dörren vid kontakt eller vid registrering av hinder.
Tidsinställningar och hastighetsparametrar för öppning och stängning kan anpassas efter behov. I en entré med högt trafikflöde vill man kanske att dörren håller sig öppen några sekunder längre för att undvika att dörren stängs mitt i en folksamling. I utrymmen med hög säkerhetsnivå, som sjukhusavdelningar eller sterilrum, kan dörren istället stängas snabbare för att minimera smittorisk och för att upprätthålla temperaturskillnader eller luftslussfunktion.
Armbågskontakt vs närvarosensor
Fastän att närvarosensorer är vanligast till skjutdörrar finns det situationer då en armbågskontakt är ett mer lämpligt val. I miljöer där obehöriga inte ska kunna öppna dörren utan explicit medgivande – exempelvis i vårdlokaler med läkemedelsrum eller personalutrymmen – vill man ibland att en medveten knapptryckning ska krävas. Armbågskontakter är också vanliga när man vill ha extra hygieniska lösningar: genom att trycka med armbågen minskar man direkt handkontakt, vilket förhindrar spridning av bakterier och virus.
Armbågskontakter fungerar i praktiken genom att användaren trycker eller nuddar den tryckkänsliga kontaktytan. Detta skickar en signal till dörrens styrenhet, som aktiverar motorn. Dörren öppnar sig sedan enligt förinställda parametrar, men utan risk att dörren spontant öppnas för förbipasserande eller förbiprickande rörelser som en konventionell närvarosensor skulle registrera. Därmed används armbågskontakter ofta i utrymmen där man vill ha en balansering mellan automatisk bekvämlighet och kontrollerad åtkomst.
Användningsområden för automatiska dörröppnare
Automatiska dörröppnare återfinns i en mängd olika sammanhang. De är kanske mest bekanta från kommersiella lokaler, där skjutdörrar i entréer hjälper till att släppa in kunder utan att de behöver vidröra dörrhandtag. Inom vården är dörrautomatik standard i många korridorer och patientrum för att underlätta transporter av sängar, rullstolar och medicinsk utrustning. Även i kontorsmiljöer blir dörrautomatik alltmer förekommande, särskilt där man vill underlätta för personer med funktionsnedsättningar eller ge en professionell och modern framtoning.
På lager och industriområden kan automatiserade dörrar, ofta av robustare slag, effektivisera flödet av varor in och ut ur byggnaden. Även i privata bostäder förekommer enklare dörröppnare, till exempel för garageportar eller i smarta hem-lösningar, om än i mindre utsträckning än i offentliga miljöer. Möjligheterna är i princip obegränsade, och valet av teknik beror framför allt på behov av säkerhet, hygien, tillgänglighet och energieffektivitet.
Lagar och regler inom tillgänglighet för dörrar
I Sverige regleras tillgänglighetskrav främst i Boverkets byggregler (BBR). Byggnader som är avsedda att vara tillgängliga för allmänheten, eller där personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga vistas, ska ha entréer och kommunikationsvägar som uppfyller vissa krav på mått, tröskelhöjd och dörrars öppningskraft. Dörrautomatik är inte alltid ett absolut krav, men i många fall är det en rekommenderad eller till och med nödvändig lösning för att uppnå dessa krav.
BBR innehåller specifika bestämmelser om hur bred en dörröppning ska vara och hur lätt den ska kunna öppnas. När en dörr är försedd med dörrautomatik behöver man säkerställa att inga klämrisker uppstår för passerande. Tillgänglighetsanpassning handlar också om att dörröppningsfunktionen ska vara utformad så att även personer med nedsatt styrka eller koordinationsförmåga kan använda dörren på ett säkert sätt. Därför är exempelvis armbågskontakter en populär lösning i vissa vård- och omsorgsmiljöer, eftersom de uppfyller kravet på att dörren ska kunna öppnas utan för stor fysisk ansträngning.
Vid installation av dörrautomatik är det dessutom viktigt att ta hänsyn till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatser (AFS), särskilt i verksamheter där dörrarnas automatiska funktion ska främja en god arbetsmiljö. Ur säkerhetssynpunkt spelar även produktstandarden SS-EN 16005 roll, som definierar minimikrav för automatiska dörrsystem när det gäller säkerhet, testmetoder och underhåll.
Vi knyter samman – dörrautomatik är ett måste till skjutdörr
Med andra ord utgör dörrautomatik en väldigt central pusselbit i dagens byggnadsutformning, där man strävar efter att kombinera tillgänglighet, komfort och energieffektivitet. För en skjutdörr är närvarosensorer och radar en självklar basteknik inom dörrautomatik, men det finns situationer där man bör välja andra lösningar som armbågskontakter, särskilt om tillträde ska kontrolleras eller hygienen är extra viktig. Att välja rätt system, sköta regelbundet underhåll och följa gällande lagar och standarder är avgörande för att skapa en trygg, hållbar och användarvänlig miljö.
Är du som läsare intresserad av något specifikt ämne som du önskar att vi skriver om här på Byggforum? Tveka absolut inte att kontakta oss med dina tips och förslag! Välkommen.
